Lars Leijonborg föreslår ett införande av en examenspremie för studenterna. Det här är något som Folkpartiet och SACO Studentråd i en gemensam rapport föreslog redan 2004. Den kritik som riktats mot förslaget har handlat om att premien främst går till redan gynnade grupper. Jag hävdar att detta är fel.
I dagens återbetalningssystem baseras återbetalningen på lånets storlek och inte på inkomsten. Det här innebär att en låginkomsttagare med långa utbildningar bakom sig tvingas betala tillbaka en större del av sin inkomst jämfört med vad en höginkomsttagare med medellång utbildning får. I den förstnämnda gruppen hittar vi flest kvinnor och människor med invandrarbakgrund. Dagens system är alltså mycket orättvist ur ett jämlikhet- och jämställdhetsperspektiv, och befäster gammelmodiga strukturer.Genom att införa en examenspremie kan vi öka antalet studenter, oavsett bakgrund, som känner att deras utbildning lönar sig!
Vad innebär då en examensbonus? Vid en akademisk examen skrivs tagna studielån ned. En avskrivning av delar av studielånet vid examen skulle gagna både den enskilda individen, högskolan och samhället. Den enskilda studenten skulle redan vid färdigställandet av sina studier se att högre utbildning lönar sig ekonomiskt, den enskilda högskolan skulle troligen få fler studenter som ger ersättning i form av helårsprestationer och samhället skulle tjäna på att studenter kommer ut fortare på arbetsmarknaden än i dagsläget.
Andelen svenska studenter som tar ut sin examen är låg i internationella jämförelser. Endast hälften av Sveriges studenter avlägger examen. Om de studenter som tar ut sin examen får en examensbonus i form av avskrivning av en del studielånet kan denna andel öka. Den enskilda studenten skulle på så vis redan vid färdigställandet av sina studier se att högre utbildning lönar sig ekonomiskt.
Diskussionen har länge också varit enkelspårig om hur många som träder in i den högre utbildningen. Men det viktiga är ju att de som börjar, kommer ut ur utbildningssystemet med goda kunskaper. En examensbonus innebär att högskolorna kan rikta in sig på kvaliteten i undervisningen i stället för på kvantiteten. Och en ökad kvalitetssatsning behövs! Risken med de ofta bristande resurserna är att studenter går in i en utbildning och kommer ut ur den med kunskaper som inte kan användas av samhället. Vad har vi då vunnit?
Det vi med säkerhet kan säga är att den enskilda studenten har blivit lurad på stora belopp och att samhället slängt iväg pengar. Detta på grund av att kvalitet och stärkta resurser i stor utsträckning hör ihop.
Samtliga studenter – oavsett ålder och social bakgrund – ska känna att det lönar sig att studera. Vi måste arbeta aktivt för att inte avskräcka någon grupp i samhället att träda in i den högre utbildningen och vi måste arbeta än mer aktivt för att samtliga studenter ska färdigställa sin utbildning. Genom att införa en examenspremie eller studiebonus kan vi närma oss detta mål: utbildning ska inte vara straffbart!
EVA WESTERBERG
Ordförande SACO Studentråd
Publicerad: 2007-08-10 10:30 Uppdaterad: 2009-04-29 22:04
