Senaste nytt:
Senaste nytt:
Hovrättens dom ligger fast: Det blir ett års sluten ungdomsvård som straff för dödsmisshandeln av Riccardo Campogiani på Kungsholmen i Stockholm. Högsta domstolen vägrar ompröva domen och rättsprocessen kring den uppmärksammade dödsmisshandeln är därmed avslutad
Det överraskar knappast – vi har dessvärre en tradition av överslätande inställning och orimligt låga straff för våld och övergrepp mot enskilda människor. Riccardo-domen blir istället ännu ett exempel som visar att vårt rättsväsende generellt måste reagera tydligare och tuffare mot våldsbrott. Vi vet att det finns ett stort motstånd mot våldet och mot övergrepp. Den unge Anton Abeles mobilisering och manifestationer mot våldet är starka exempel på det motståndet. Det är ett motstånd mot våldet som nu också måste komma till uttryck i våra straff.
Vi måste ha straff som är rättvisa, rimliga och stärker den enskildes skyddsvärde. Den flata inställningen måste bytas mot en attityd där rättsväsendet reagerar tydligare på brott. Brott som grov misshandel, grovt rån och grov kvinnofridskränkning kan enligt vår lagbok ge långa fängelsestraff, men gör sällan det. Vi vill bryta den traditionen. Det är hög tid att domstolarna börjar använda straffskalorna fullt ut. Lagboken ska gälla.
Om domstolarna använder lagbokens straffskalor fullt ut får det effekt att straffen blir mer rättvisa. Straffskalan för till exempel grov misshandel är fängelse i lägst ett år och högst tio år. Medelvärdet på strafftiden är bara drygt ett och ett halvt år. Reglerna om villkorlig frigivning efter två tredjedelar av strafftiden gör att den dömde normalt sett släpps från fängelset tidigare än så.
Moderaterna vill se skärpta straff genom att hela straffskalan tillämpas. Det är naturligt att straffskalans mittpunkt blir utgångspunkten vid bedömningen av det enskilda brottet. Lindrigare brott kommer då att hamna i straffskalans nedre del medan allvarligare brott och återfallsbrottslighet hamnar i den övre delen. Det gör straffen mer rättvisa.
Skärpta straff för våldsbrott är en viktig reform för att bekämpa våldet och stärka rättstryggheten. Det gör att de utdömda straffen vinner större respekt och tilliten till vårt rättsväsende ökar. Vi stärker skyddsvärdet för den enskilda människan. På samma sätt är längre straff också en viktig upprättelse för brottsoffret.
I början på hösten presenteras den utredning som alliansregeringen har tillsatt – straffnivåutredningen – sina förslag som syftar till en skärpt syn på allvarliga våldsbrott. Vi är många som har stora förväntningar på utredningens förslag. Vi måste markera motståndet mot våldet och öka allas trygghet och frihet. Straffen ska vara rättvisa och rimliga och vår lagbok ska gälla.
HENRIK VON SYDOW
Riksdagsledamot (m)
M vill att fler psykiskt sjuka som begår brott under
påverkan av sin sjukdom skall kunna sättas i fängelse.
Ett parti som har sådana planer kan aldrig få min
respekt och röst.
Är du psykiskt sjuk och begår ett brott så skall fler
dömas till fängelse.
Är du fysiskt sjuk och gör detsamma så händer
ingenting.
Tex att orsaka en bilolycka.
Så ser M:s människosyn ut i praktiken.
Länka till inlägget:
http://www.politikerbloggen.se/2008/07/03/9361/