Annars bör man ställa sig frågan varför de inte ens nomineras, de som har lobbat för att citybanan byggs i Malmö, eller Turning Torso eller att det nu ska byggas vägar och järnvägar runt Stockholm. Eller för den skull alla andra stora byggnadsprojekt i landet. Antalet exempel är oändliga.

Lite PR-byråers fåfänga är inget att bry sig om.

Andreas Krohn, har givetvis rätt. Man kan inte utse årets lobbyist för det är en person som inte märks eller syns men som styr politiken i det fördolda till sin uppdragsgivares och även i många fall politikerns stora belåtenhet.

Det hade kanske varit bättre att kalla det något annat istället.

Politikerveckan i Almedalen har funnits i fyrtio år nu, och antagligen slagit rekord i antal evenemang nästan varje gång. Årets upplaga är trogen den traditionen, och omfattar inte mindre än 622 seminarier, debatter, och föredrag. De allra flesta arrangeras av lobbyorganisationer, allt färre av partier. Och så finns förstås det stora organisationsverige på plats. En av dessa ”elefanter” är SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

På onsdagsmorgonen arrangerade SKL ett seminarium och integration. Sedan debattledaren ”Monika” hade inlett det hela, fick Anders Knape från SKL ordet. Denne började med det vi har hört så ofta nu: att säga att invandring ”skall ses som något positivt”, och påstod att USA var ett föredöme på invandringens område. Om det var ett medvetet uttryck av förakt för indianerna, eller bara ren okunnighet om dessa folkgruppers oerhörda lidande under historien, är svårt att säga.
Sedan går han vidare med att prata utifrån ett SKL-perspektiv. Han säger det inte rakt ut, men SKL verkar tro att man är ett politisk parti eller block; han anser tydligen att SKL bör arbeta så att man kommer fram till en gemensam ståndpunkt, och sedan är det bara den som gäller! Han säger att många (”SKLs åsikt”, som han formulerar det!) kommuner kommer att behöva extra stöd för att klara flyktingmottagande och integration, men anser inte att kommuner ska tvingas att ta emot flyktingar.

Sedan får integrationsminister Nyamko Sabuni ordet. Hon börar med att säga att alla kommuner ska tvingas ta emot flyktingar!
- Vi har en situation som är mer eller mindre ohållbar idag. Vi måste få folk att flytta till kommuner där de är önskade.
Hon tar Södertälje och Malmö som komuner där hon alltså anser att flyktingar inte är önskade. Hon talar vidare om ”lotsar” och andra atnkar om hur invandrare ska förmås att flytta ifrån dessa städer.

Men det är inte vad Nyamko Sabuni säger som är det intressanta på detta seminarium. Det är vad näste talare har att säga. Ordet går till Anders Lago, socialdemokratiskt kommunalråd från Södertälje. Han började med att beskiva situationen för barnen i Södertälje:
- När barnen inte har en enda kompis i skolan som pratar svenska, hur lär man sig då språket? När de inte har en enda kompis som pratar svenska, hur ska de då komma in i det svenska samhället?
När Anders Lago talar är det en mycket märklig upplevelse. Han förmår inte få fram en enda positiv ton i det hela. Han ser otroligt ledsen ut, och han skildrar, kallt och naket sin egen kommun, som han är högsta makthavare i, som ett totalt haveri. Debattledaren får faktiskt bryta honom efter en stund, och ställer följande fråga:
- Kan du se att situationen i Södertälje blir bättre?
Anders lagos svar kommer omedelbart och helt tveklöst:
- NEJ. Situationen har i princip havererat.

Sedan får Anna Ekström från SACO tala. Hon påstår att ”40 procent” av invandrarna har akademisk examen när de kommer till Sverige. Hon talar glatt, och väldigt inskränkt, om att SACO har framgångsrika recept på hur till exempel invandrade njurstensspecialister snabbt kan få jobb. Anders Lago ser inte ut som att han tycker att Anna Ekström har lösningen på Södertäljes problem.

Sedan blir det debatt, och då hettar det till rejält mellan Lago och Sabuni. Anders lago skriker i prinip desperat på statens hjälp, och Sabuni svarar:
- Ni kan inte jobba isolerat i Södertälje. Ni måste samarbeta med andra kommuner i mälarregionen.
Nu ser Lago så ledsen och uppgiven ut att mungiporna nästan når golvet.
- Vi har frågat ALLA kommuner i regionen om att de ska hjälpa till och ordna bostäder. En enda sade ja, men sen blev det inget där heller!

Sedan blir det frågestund för publiken, som nästan allihopa består av politiker, förutom pressen, förstås. Nu händer något mycket otrevligt, som kastar ett löjets sken över arrangörerna SKL: Frågestunden är ”riggad”. Trots att Sd-kurirens representant, och ytterligare en person från ett ”invandringskritiskt” media är det två som räcker upp handen först, får dessa två inte ordet! Iställer har det uppenbarligen på förhand bestämts att tre ”invandringslojala” personer är de enda som ska få yttra sig, trots att en av dessa inte ens räcker upp handen!
Men ”frågestunden”det blir ända lite intressant, för en av de tre frågarna är Ilmar Reepalu, socialdemokratiskt kommunalråd i malmö.
Denne är precis lika uppgiven och desperat som Anders Lago. Det finns inget ljus alls i tunneln för Malmö.

Ett tydligare betyg för den egna , socialdemokratiska invandringspolitiken än det som Anders Lago och Ilmar Reepalu själva gav på seminariet, är knappast möjligt att få. De erkände dess totala haveri, utan omsvep.