Senaste nytt:
Senaste nytt:
KLIRR. Förra året ökade de svenska hushållens disponibla inkomster med 7 procent. Det är den största ökningen sedan mätningarna började 1975, skriver Statistiska centralbyrån.
Orsaken till inkomstökningen är ökade inkomster från arbete och kapital — samtidigt som skatterna har sänkts. Över perioden 1995-2007 har inkomsterna ökat med 44 procent.
Sedan 1995 har trenden varit stadigt stigande. Samtidigt ökar gapet mellan de med lägst inkomst och de med högst inkomst. Gapet har aldrig varit så stort som förra året, skriver SCB.
Förra årets skattelättnader för dem som har jobb ökade på skillnaden ytterligare. 1995 hade de som inte arbetade en inkomst motsvarande 76 procent av inkomsten för dem med jobb. Förra året var motsvarande siffra 64 procent.
Fler i arbete, ökande reallöner, sänka skatter. Den som ifrågasatt Alliansens politik kan ju känna sig bortgjord nu.
Svenska folket har mer pengar i plånboken än någonsin förr!
och vad är oppositionskartellens svar på det? höjda skatter med 70 miljarder!! Snacka om att svenska folket har två tydliga alternativ: Alliansen som kommer fortsätta ge dom mer pengar i plånboken eller oppositionskartellen som driver en politik som ger mindre pengar för alla, utom de som inte jobbar.
Som vanligt existerar inte sjuka och arbetslösa människor
i borgarnas värld. Dessa har fått det avsevärt sämre med alliansens politik. Förresten läste jag nyss på text-tv att klyftorna ökar alltmer. Så rättvis är alliansens politik.
Man kan inte ösa pengar över en grupp! som redan har! och samtidigt ta från de som knappt har några överhuvudtaget. Robin Hood politik kallas detta……………..
Inte fel med lite mer pengar nu när det är bistra tider. Kanske handlar folk lite mer, kanske får det hjulen att snurra aningen bättre än de annars skulle ha gjort? Kanske får det lågkonjunkturen att slå lite mindre hårt mot Sverige än mot andra länder?
I så fall ha dagens regering gjort en insats som väljarna bör belöna i nästa val.
Simone, m.fl. : Vilket av nedanstående scenarios är bäst?
Person A tjänar 10.000 kronor i månaden före skatt och 7.000 efter. Person B tjänar 20.000 kronor i månaden före skatt och 14.000 kronor efter.
1. Båda får 300 kronor mer i plånboken (varje månad, efter skatt). I det här fallet minskar klyftorna.
2. Person A får 500 kronor mer i plånboken men person B får 1000 kronor. I det här fallet ändras inte inkomstklyftan.
3. Person A får 700 kronor mer i plånboken, men person B får 2.100 kronor. I det här fallet ökar klyftorna.
Ni hävdar nämligen att alternativ 1 är bättre eftersom det är “rättvisare”. Tror ni att undersköterskan som måste vända på varje krona i slutet av månaden håller med?
Det kan dessutom vara värt att notera att klyftorna ökade snabbare under den socialdemokratiska regeringen 02-06 än den gör nu.
Kan du förklara det fenomenet då Lönnqvist. Det beror inte på skattesänkningarna alltså.
Dessutom är dessa 7% ett snitt. Det är en liten minoritet som fått en jävla massa procent och en stor majoritet som fått ingenting.
IF Metall räknar med att den treåriga avtalsperioden ger 0,1 % i reallöneförbättring, och det var innan krisen slog till.
Oven: klyftorna har ökat bl.a. ökat eftersom lönerna ökat snabbare än bidragen, vilket gjort att de som är höginkomsttagare dragit iväg. Detta under både 90- och 00-talet.
Det som utjämnat klyftorna har varit ganska få åtgärder, där jobbskatteavdraget spelat störst roll. Den borgerliga regeringen har alltså vidtagit åtgärder som minskar klyftorna (eller snarare minskar ökningen) medan den socialdemokratiska regeringen satt med armarna i kors och lät klyftorna öka.
Om det nu var din fråga; det framgår inte helt tydligt vad du frågar om.
Ola: för att besvara din fråga. De som betalar välfärden i Sverige är de som arbetar.
Länka till inlägget:
http://www.politikerbloggen.se/2008/10/23/12270/
Vi som arbetar får mer precis som det ska vara!