Foto: Biovitrum
DEBATT. Martin Nicklasson, VD och koncernchef i Biovitrum, kritiserar i dag regeringen i en debattartikel på Politikerbloggen. “Sverige har gått från en världsledande forskningsnation inom exempelvis läkemedelsforskning och telekomindustrin till ett land som äventyrar sin unika position och tappar i anseende på dessa områden”, skriver han.
Alldeles innan den finansiella krisen var ett faktum, lade regeringen i oktober fram sin forskningsproposition för den statligt finansierade forskningen för åren 2009-2012.
När nu Sverige i rask takt går in i en lågkonjunktur borde dock riksdagsbeslutet i slutet av januari blivit att dessa satsningar kraftfullt förstärktes och tydligare riktades mot prioriterade områden. En av våra viktigaste konkurrensfördelar har varit den höga kunskapsnivån och till-gången till utbildad arbetskraft. Den senaste tiden har dock Sverige i ett jämförande perspektiv försvagats och tappat en del av sitt kvalitetsförsprång. Statistik från flertalet olika rapporter ger den sammantagna bilden av en negativ trend som är beroende på såväl ökande konkurrens från andra länder som försämringar i det svenska utbildningssystemet. Det är en djupt oroande situation att inte bara antalet svenska forskarstuderande studenter minskar, utan även att grundskoleelevernas intresse för naturvetenskapliga skolämnen är så lågt.
För även om forskningen vid de nordiska ländernas universitet fortfarande ligger i topp i vissa mätningar, så satsar Sverige idag mindre än hälften så mycket av landets BNP på forskning än exempelvis Kina och Sydkorea gör. Jämförbara länder som Danmark och Nederländerna har också gått om oss. Svenska forskare får dessutom allt färre vetenskapliga artiklar publicerade i ansedda medicinska tidskrifter än vad man fått tidigare. Tidigare satsningar och gamla meriter räcker helt enkelt inte.
Dessa oroande tendenser i kombination med lågkonjunkturen innebär att forskningspropositionens satsningar varken är rätt använda eller tillräckliga. För alla de svenska företag som verkar inom den kunskapsintensiva industrin är forskningen och samarbetet med de akademiska institutionerna avgörande för framtiden. För den medicinska forskningen är dessutom samarbetet med sjukvården viktig och samhällsnyttan av detta samarbete är såväl bättre hälsa som ökad livskvalitet. Sedan tidigare finns en delegation med begränsade resurser som ska underlätta denna samverkan och som har poängterat flera fördelar såsom effektivare vård, återbäring på forsknings- och utvecklingsinvesteringar och kompetenshöjning i utbildningarna.
Regeringens nya satsning med 150 miljoner kronor på förbättrat samarbete och ökad kommersialisering av forskningsresultat är dock långt ifrån tillräcklig för att möta de ökande behoven. Att kunna erhålla samhällsnytta av statens totala mångmiljardssatsningen och ge näringslivet tillgång till resultatet borde helt enkelt vara värt mer. Svensk medicinsk forskning har flera världsledande forskargrupper och långa traditioner inom flera områden, såsom can-cer, neurologi, kardiologi och autoimmuna sjukdomar. Att fokusera på och ekonomiskt stärka sådana områden utöver vad som redan gjorts i forskningspropositionen skulle inte bara öka chanserna till medicinsk framgång och därmed patientnytta, utan också stärka de svenska kunskapsintensiva branscherna. Dessutom behövs en förbättrad tillgång både till högkvalitativ medicinsk forskning som skall komma patienterna till nytta och till forskningsresurser inom sjukvården som biobanker, patientdata och patienterna själva.
Den svenska medicinska forskningen har lyft fram flera stora och globalt framgångsrika läkemedelsbolag och biotekniska företag. Nu finns risken att detta inte längre kan ske. Att ha ett gott forskningsklimat och högkvalitativ forskning är en viktig förutsättning för att näringslivet ska kunna ta goda akademiska idéer och framforskade produkter vidare ut på marknaden. Flera kunskapsintensiva branscher är dessutom ofta helt beroende av detta.
Den negativa trenden måste vändas så att svensk forskning åter kommer i frontlinjen och att svenska kunskapsintensiva företag kan ges bättre förutsättningar att klara verksamheten och anställningarna i en lågkonjunktur. En sådan vändning skulle dessutom inom ramen för den medicinska forskningen skapa en vinst även för patienterna och staten i form av såväl bättre vård som utvecklingen av nya läkemedel och därmed ökad ekonomisk tillväxt.
Mot bakgrund av den accelererande ekonomiska stagnationen borde därför forskningsminister Lars Leijonborg och övriga regeringen skyndsamt och kraftfullt agera för att komplettera riksdagens beslut. Flera faktorer måste finnas för att locka till sig, behålla och värna kun-skapsintensiva företag som åter kan höja förtroendet för svensk forskning i ett internationellt perspektiv:
• Staten måste använda en större del av BNP på forskning och utveckling i sin helhet
• En betydligt högre andel av BNP ska avsättas specifikt till medicinsk forskning. An-slagen bör dessutom justeras upp om BNP försämras
• Samarbetet mellan akademin, industrin och sjukvården måste prioriteras tydligare och ha en gemensam målbild
• Tillgång på utbildade och kunniga medarbetare måste långsiktigt säkras genom att fokusera på det naturvetenskapliga intresset redan hos grundskoleelever och rekryte-ring till forskarutbildning
MARTIN NICKLASSON
VD Biovitrum
Publicerad: 2009-03-27 15:08 Uppdaterad: 2009-04-29 21:26
