Foto: Fredrik Hjerling | Montage: Politikerbloggen
DEBATT. Handelsminister Ewa Björling (M) och regeringen driver på för att Sverige ska få exportera snus till EU:s medlemsländer av handelsskäl. Det går inte ihop med WHO:s tobakskonvention, som Sverige ratificerade 2005, och där medlemsländerna kraftigt ska minska tobaksbruket i världen av hälsoskäl, skriver riksdagsledamoten Gunvor G Ericson (MP) i dag.
Det är en myt att snus bidragit till minskningen av tobaksrökning. De nordiska socialstyrelsernas generaldirektörer skrev 2008 i Läkartidningen att ”högst fem procent av svenska män har haft hjälp av snus i sitt rökslut. I stället för att främja snusanvändning behövs kraftfulla förebyggande åtgärder mot rökning”.
Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention om tobakskontroll slår fast att när ett land fastställer och genomför sin folkhälsopolitik om tobakskontroll ”skall det” skydda denna politik från påverkan av kommersiella och andra intressen inom tobaksindustrin.
I sitt svar på en fråga i riksdagen i december 2009 skrev Ewa Björling (M) att ”sedan jag tillträdde som handelsminister har jag arbetat aktivt för att utförselförbudet av snus inom EU ska upphävas”. Hon fortsatte: ”Ett viktigt initiativ för att upphäva utförselförbudet av snus togs för ett år sedan när jag inledde en dialog med inre marknadskommissionären Charlie McCreevy. Frågan diskuteras fortfarande men är inte prioriterad av det svenska ordförandeskapet. Snart stundar ett nytt år och då avser jag att intensifiera detta arbete igen.”
Svaret visar att regeringen enbart ser handelspolitiska och ekonomiska intressen i snusfrågan och har glömt bort WHO:s tobakskonvention som Sverige har ratificerat.
Snusindustrin bygger sin argumentation delvis på en förmodan att det till största delen är snusningens förtjänst att tobaksrökning bland svenska män är låg i ett internationellt perspektiv.
Myten om snusets starka positiva inverkan på svenska rökvanor motsägs av befolkningsenkäten »Hälsa på lika villkor« av Statens folkhälsoinstitut. Den visar att fyra av tio snusare faktiskt har börjat sitt tobaksbruk med snus och att nästan lika många fortsätter att röka dagligen eller ibland vid sidan av snusningen.
Snus är knappast en vanlig handelsvara, eftersom snus innehåller nikotin, som är kraftigt beroendeframkallande och giftigt i större mängder. Snus innehåller 2 600 ämnen som är skadliga för hälsan, varav ett 20-tal är cancerframkallande. Rapporten ”Hälsorisker med Svenskt snus (2005)”, framtagen av Karolinska institutet på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut, konstaterade flera hälsorisker med snus: cancer, ökad risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar, skador i munnen, ökad risk för att barn föds för tidigt och för havandeskapsförgiftning. Senare studier visar att snusning även ökar risk för stroke.
Enligt forskningen är det inte självklart att ekonomisk utveckling främjar hälsa, medan däremot hälsa i sig främjar ekonomisk utveckling. Bättre hälsa ger högre tillväxt genom högre produktivitet hos arbetskraften, fler produktiva år, bättre inlärningsförmåga, större kreativitet och bättre möjligheter att klara förändringar.
Minskad ohälsa innebär att en större andel av samhällets resurser kan användas produktivt. Med det som utgångspunkt skulle även handelspolitiken kunna tjäna på att beakta folkhälsoaspekter.
Redan 2004 slog EG-domstolen fast att försäljningsförbudet i unionen följer regelverket. Det är inte etiskt försvarbart att Sverige tvingar på EU:s medlemsländer ytterligare en hälsofarlig tobaksprodukt. Snus räddar inte liv, det gör bara rökslut. Regeringen borde i stället ägna sina krafter åt WHO:s breda tobaksförebyggande strategi, som långsiktigt kan minska tobaksbruket och därmed dess förödande konsekvenser på rökarna, miljön och ekonomin.
Ökad hälsa leder till bättre ekonomisk utveckling än ökad snusförsäljning.
Gunvor G Ericson (MP)
Folkhälsopolitisk talesperson
Riksdagsledamot i socialförsäkringsutskottet
Publicerad: 2010-02-04 06:00 Uppdaterad: 2010-02-03 14:45
